...

trasigheten väcks på nytt
den klibbar kliar och sticks
river upp gamla sår
river upp nya
får samvetet att smulas sönder
paniken stiger
och ångesten tränger sig på

trasigheten skriker med vidöppna käftar
jag kan inte hindra den
tårarna rinner ner för kinden
denna bittra trasighet som aldrig vill försvinna
den väcks på nytt och jag är fast ännu en gång


Magen vänder sig ut och in
tankarna flyger igenom huvudet
ångesten har stigit långt utöver det vanliga
men jag fortsätter att le
detta förbannade  jävla leende

Ta mig bort från denna jävla värld
ge mig lugn och ro
me mig frid
låt trasigheten få försvinna


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback